Inget ont utan att det har något gott med sig...

Pedagogiksamtalet var säkert orsaken till mitt fall i fredags. Min kollektivåkande kollega och jag gjorde sällskap från bussen till skolan. Vi hade kvällen innan varit på samma föreläsning och vi båda var inspirerade. Han hade direkt när han kom hem provat TopOCR eller om det heter OCRtop – en gratis programvara som vi fick tips om kunna vara ett alternativ till vårt OCR-program som omvandlar bild till text och som vi behöver fler av. Ivrigt samtalande med varann insåg jag för sent att under det blöta, på den f.ö. torra trottoaren, gömde sig lite is.
Innan jag hann tänka låg jag där.

Nu hände det som inte skulle hända fler gånger. Vis av förra vinterns fall, har jag troget använt mina broddar dagligen. Men vad hjälpte det nu?

Inget ont utan att det har något gott med sig. Nu fick jag ännu en gång bevis på alla människors godhet. Från hjälp upp på benen, massor av medkänsla och praktisk omtanke såsom skjuts till vårdcentralen, uppmaning om att komma ihåg att anmäla skadan och inte minst på nytt blev jag påmind om vilken oerhörd godhjärtad chef jag har. Jag fick också se hur suveränt sjukvården fungerar. Väl hemkommen fanns min man som skulle kunna få en alldeles egen utmärkelse för att vara en amatörsjukvårdare.

Så här bakefter ler jag vid minnet av när inspiratörer är igång. En av skolledarna ringde när jag precis kom hem från sjukhuset. Jag var bedövad efter att man försökt att dra handleden rätt. Denna skolledare höll på med en kallelse där jag skulle stå för en punkt på kommande måndagsmöte. Jag påmindes då om att jag hade för avsikt att vara i det ena skolområdet och inte kom till mitt kontor där jag hade uppgifter som behövdes till detta möte. Kreativiteten tröt inte utan jag erbjöds att låna skolledarens bil. Bedövningen hann precis gå ur kroppen då jag insåg att jag knappast skulle kunna ratta en bil och inte heller med morfin i kroppen som farbror doktor vänligt nog skickade med hem.

Men visst är det väl underbart när människor brinner, eller hur? Hos denna skolledare existerar bara ordet ”möjligheter”. Hinder finns inte i hennes värld. Jag tror inte ens att hon kan stava till detta ord. Tänk att få leva och verka i en sådan anda. Denna skolledare är ett föredöme för oss andra på så sätt att hon utstrålar mängder av positivitet och att hela tiden söker hon lösningar. Och hon inte bara söker utan hon hittar dem också. Även om lösningen imorgon inte kan bli att jag själv kör bilen.