Vikten av modeller

Min dag börjar alltid när jag åker buss till min arbetsplats. Det tar 55 min. 55 härliga minuter där jag känner hur min själ får vingar, genom att läsa artiklar, facklitteratur, forskning m.m. Idag blev det en artikel av Ingvar Lundberg omkr. barn som visar matematiksvårigheter. Ingvar som alltid inger hopp och mod. Börjar vi i tid med interventioner så behöver det förmodligen inte utvecklas till så stora svårigheter.

Åh, denna man som har så otroligt mycket insikt och kunskap. Och samtidigt är så anspråkslös. Framhäver aldrig sig själv. Tvärtom, när alla de visa och kloka ropar ut vad de kan om diagnoser i allmänhet och dyslexi i synnerhet säger Ingvar "när vet man om en person är tjock eller om denna är fet"? M.a.o. när vet man om en person befinner sig i läs- och skrivsvårigheter och när vet man att denna har dyslexi? Inom specialpedagogik och specifikt riktad mot läs- och skrivproblematik, "niger" vi djupt då vi hör namnet Ingvar Lundberg.

För ett par år sedan genomförde jag en av många läs- och skriv/dyslexi-utredning omkr. en elev. Jag kom fram till att denna elev hade fonologiska svårigheter men dock inte dyslexi, eftersom jag såg att hörförståelsen också var nedsatt m.m. Under årens lopp är det fler än en förälder som så gärna har velat få en dyslexidiagnos till sitt barn. På något sätt kan man tänka att denna diagnos är lite finare och samtidigt som man tänker att mitt barn nu får mer stöd i sitt skolarbete. Men hur lätt är det att diagnosticera med en självklar övertygelse, då inte ens vår professor Ingvar Lundberg är bombsäker? I mitt stilla sinne undrar jag flera gånger över vad Ingvar skulle ha gett för utlåtande i olika utredningssituationer. Ja, detta ämne kommer säkert mina bloggar framöver att beröra mer.

Vid ett par tillfällen har jag känt behov av att få ställa frågor till Ingvar och vad händer? Jo, denna man sätter sig ner vid datorn och skriver välformulerade svar till den lilla människan som dessa gången har varit jag. Det är i sådana situationer en person bl.a. visar sin storhet.

Hur viktigt är det inte att det finns människor som får vara levande exempel om vad sann ödmjukhet handlar om. Själv önskar jag att få gå ett par steg i en anda av Ingvars fotspår.