Stolt...

Under min semester här på Cypern träffar jag/vi många härliga människor. Charmen handlar om att många tar sig tid med att sitta och snacka. Att frukosten tar både en och två timmar extra spelar liksom ingen roll. Klockan har jag lämnat på hotelrummet. Här möts vi och delar vissa saker av livet och sedan åker alla hem, var och en till sitt.

Bland de som jag/vi har träffat finns en man. Och vad sysslar han till vardags med? Svar: lärare. Kanske du förstår vad som händer när jag träffar en sådan? 1000 saker att belysa och diskutera. Samtidigt försöker jag verkligen att hålla igen för att inte tråka övriga i sällskapet.

Men i morse kom vi in på samtalet om datorstöd till elever i deras lärande och självklart hade jag intresse för hur det ser ut på aktuell skola. Med tanke på att denne man arbetar på en av Stockholms innerstadsskolor. Här tänkte jag att STORA Stockholm har väl allt till sina elever, Skolverket om hörnet och föregångare till oss andra som finns ute i landet. Men ack, denna villfarelse har jag från och med idag befriats från. Här berättade läraren att de knappt har någon dator i sitt klassrum. Datorprogram, träningsprogram resp. alternativa verktyg, fanns överhuvud taget inte. Jo, något mattespel som inte gick att använda i klassrummet eftersom den datorn där inte fungerar som en dator ska göra, men som ev. spec.ped. använde till elever i de små grupperna.

Det var just här jag blev så himla stolt över den kommun som jag arbetar i. Här kan vi i och för sig gnälla över än det ena och än det andra. Jag vet att det inte på något sätt är perfekt hos oss på alla områden. Men dock, vilken skillnad när jag jämförde IT-sidan! Denna stockholmsskola kändes som rena u-landet. Det är nyttigt att ibland få inblick i hur andra skolor har det. Hemmablind blir man fort och lätt.